Titan Gr9

Titan Grad 9 är en alfa–beta titanlegering med lägre legeringsinnehåll än Grad 5, vilket ger låg vikt, god korrosionsbeständighet och förbättrad formbarhet. Titanlegering Gr9 kan användas i högre temperaturer än kommersiellt ren titan klass 1-4, eftersom den kan kallvalsas. Grad 9 används ofta inom cykelindustrin, värmeväxlare, flygstruktur och marint bruk – särskilt där formbarhet, svetsbarhet och styrka per vikt är kritiska.

Rekommenderat tillsatsmaterial för svetsning: Ti-3Al-2.5V med inertgasskydd, t.ex. argon.

Generell materialbeskrivning:
Typ: α+β titanlegering (~3% Al, ~2.5% V)
Struktur: Blandstruktur med mer alfa än Ti-6Al-4V → bättre kallbearbetning
Utvecklad för: Applikationer där låg vikt, god styrka och svetsbarhet krävs, särskilt i rörform
Alternativa namn: Titan Grad 9, Ti-3Al-2.5V, UNS R56320, Werkstoffnr 3.7195, ASTM B338

Nyckelfördelar:
Låg densitet + god hållfasthet (~600 MPa) → hög styrka/vikt-ratio
Utmärkt svetsbarhet – även i fältapplikationer utan avancerad utrustning
God formbarhet – kan kallformas till komplexa former
Bra korrosionsbeständighet i havsvatten, klorider och oxiderande miljöer
Hög utmattningshållfasthet – cykliskt stabilt material

Nackdelar / Begränsningar:
Lägre hållfasthet än Grad 5 – ej lämplig för extremt högbelastade detaljer
Ej optimal vid hög temperatur (>350–400 °C)
Lägre krypmotstånd jämfört med tyngre härdbara legeringar (Grad 5, 23)

Tillämpningar per industri och värde:
Flygindustri: Tryckrör, bränslesystem – styrka + svetsbarhet
Marin / Offshore: Rörsystem, kopplingar – havsvattenresistens
Cyklar / Sportutrustning: Ramrör, komponenter – lätt vikt + styvhet
Värmeväxlare / Kraftindustri: Rör och plattor – korrosionsresistens + svetsbarhet
Medicinteknik: Icke-strukturella delar – låg vikt, god biokompatibilitet

Generell korrosionsbeskrivning:
Passiv oxidfilm ger god resistens mot korrosion i havsvatten, klorider och syror
Motståndskraftig mot spänningskorrosionssprickning i klorider
Ej känslig för väteinducerad sprödhet i normal användning

Korrosionsmiljöer där materialet fungerar bra:
Havsvatten och marina miljöer (inkl. undervattensbruk)
Milda till måttliga syror (organiska, oxiderande)
Kloridmiljöer, saltstänk och luft med hög luftfuktighet
Sterila miljöer / hög renhet

Korrosionsmiljöer där materialet bör undvikas:
Fluorvätesyra (HF)
Starka reducerande syror vid hög temperatur (t.ex. varm HCl)
Stillastående syror med låg pH och låg syrehalt

Tekniska materialegenskaper (glödgat tillstånd, ASTM B338):
Egenskap (Typiskt värde)
Sträckgräns (0.2%): ~450–550 MPa
Draghållfasthet: ~620–690 MPa
Förlängning vid brott: ~18–25%
Densitet: ~4.48 g/cm³
Elasticitetsmodul: ~105 GPa
Värmeledningsförmåga: ~7–8 W/m·K
Användningstemperatur: Rek. ≤ 350°C i långtidstillämpning
Svetsbarhet: Mycket god – kräver enkel inertgasmiljö
Bearbetbarhet: God – särskilt kallbearbetning, böjning, valsning