Titan Grad 2 är det mest använda av de kommersiellt rena titanlegeringarna. Det erbjuder en balans mellan styrka, korrosionsresistens och formbarhet, och är särskilt populärt inom kemisk processindustri, marin teknik, medicinteknik och energi. Det är något starkare än Grad 1 men behåller utmärkt svetsbarhet och biokompatibilitet.
Rekommenderat tillsatsmaterial för svetsning är titan AWS A5.16-90 ERTi-2.
Generell materialbeskrivning:
Typ: Kommersiellt rent titan (minst 98.9–99.7 % Ti), något starkare än Grad 1
Struktur: HCP-struktur (hexagonal close-packed)
Utvecklad för: Krävande miljöer där korrosionsbeständighet, låg vikt och tillförlitlighet är avgörande
Alternativa namn: Titan Grad 2, CP Titan Grad 2, UNS R50400, Werkstoffnr 3.7035, ASTM B265
Nyckelfördelar:
Mycket god korrosionsbeständighet i havsvatten, klorider och syror
Bättre hållfasthet än Grad 1 (utan att offra formbarhet)
Exceptionell svetsbarhet och biokompatibilitet
Låg vikt (ca 4.51 g/cm³) – idealisk för tryckkärl och värmeväxlare
God seghet och tålighet vid låga temperaturer
Nackdelar / Begränsningar:
Ej härdbart genom värmebehandling
Lägre hållfasthet än legerade titankvaliteter (t.ex. Grad 5 / Ti-6Al-4V)
Ej idealiskt för applikationer med höga mekaniska krav i kombination med hög temperatur
Tillämpningar per industri och värde:
Kemisk industri: Tankar, rör, värmeväxlare – syrabeständighet + låg vikt
Marin/offshore: Skrovdelar, värmeväxlare – havsvattentålighet
Energi / Kraftverk: Kondensorer, skalmaterial – låg CTE + korrosionsresistens
Medicin / Bioteknik: Implantat, kirurgiska enheter – biokompatibilitet
Luftkonditionering / HVAC: Titanrör i klorerade system – hållbarhet
Generell korrosionsbeskrivning:
Stabil och tät oxidfilm skyddar mot ett brett spektrum av korrosiva miljöer
Motstår klorider, syror (oxiderande), havsvatten och väteperoxid
Ej känslig för spänningskorrosion i de flesta kommersiella vätskor
Korrosionsmiljöer där materialet fungerar bra:
Havsvatten (både statisk och flödande)
Saltsyra (utspädd), svavelsyra, fosforsyra – i måttliga temperaturer
Kloridlösningar, klorerat vatten
Organiska syror, väteperoxid
Korrosionsmiljöer där materialet bör undvikas:
Fluorvätesyra (HF) – attackerar oxidfilmen
Koncentrerad svavelsyra vid höga temperaturer
Reduktiva syror i höga temperaturer utan syretillgång
Tekniska materialegenskaper (glödgat tillstånd):
Egenskap (Typiskt värde)
Sträckgräns (0.2%): ~275–350 MPa
Draghållfasthet: ~345–485 MPa
Förlängning vid brott: ~20–30%
Densitet: ~4.51 g/cm³
Elasticitetsmodul: ~105 GPa
Värmeledningsförmåga: ~17 W/m·K
Användningstemperatur: Rek. ≤ 300°C (tillfälligt upp till 425°C)
Svetsbarhet: Mycket god – ej sprickbenägen
Bearbetbarhet: God – men kräver skarpa verktyg och god kylning